Rekordstora prisskillnader på bostadsmarknaden 

Det är snart fyra år sedan bostadspriserna toppade och började falla i samband med att Riksbanken inledde räntehöjningarna. Sedan dess har utvecklingen sett olika ut runt om i landet. Nu visar statistik från Hemnet att prisspridningen på bostadsmarknaden är större än någonsin: dyra bostäder har i snitt stått emot bättre – eller till och med stigit – medan de billigaste segmenten har fallit tydligt.

Skillnaderna syns tydligt om man jämför prispercentiler. Den 90:e percentilen – den dyraste tiondelen – har stigit med 2 procent sedan april 2022. Samtidigt har den 10:e percentilen – den billigaste tiondelen – backat med 13 procent. Siffrorna avser lägenheter och är beräknade som ett rullande tolvmånadersgenomsnitt, vilket jämnar ut tillfälliga svängningar.

Skillnaden mellan dyra och billiga segment har ökat

Den ökade spridningen speglas också i standardavvikelsen, ett mått på hur stora prisvariationerna är. Standardavvikelsen för lägenhetspriserna är nu på den högsta nivån som uppmätts. Historiskt har medianpris och prisspridning ofta rört sig i takt, men under 2025 har gapet vuxit markant: skillnaderna mellan dyrare och billigare segment har ökat.

Geografin förklarar en del av utvecklingen. Stockholm – kommunen med landets högsta lägenhetspriser – hör till de starkaste marknaderna prismässigt de senaste åren, medan många medelstora kommuner haft en svagare utveckling. Men mönstret finns även inom kommuner. I Stockholm har exempelvis innerstaden utvecklats väsentligt starkare än mer perifera lägen, vilket bidrar till att öka prisspridningen även lokalt.

Quote

Det är en ovanlig prisutveckling vi ser.

Statistik pekar på isärdragning

Percentiler är ett lägesmått – likt medianen – som visar var i prisfördelningen en viss prisnivå ligger. Till exempel beskriver 10:e percentilen prisnivån för den billigaste tiondelen av försäljningarna, medan 90:e percentilen visar motsvarande nivå för den dyraste tiondelen.

Därmed påverkas percentiler av vilka bostäder som faktiskt säljs. Men i nuläget finns inget som tyder på att mönstret främst drivs av en förändrad sammansättning av sålda bostäder – till exempel att det plötsligt skulle ha sålts väsentligt färre objekt i lägre prissegment. Snarare pekar statistiken på en mer genomgripande isärdragning mellan olika delar av marknaden.

– Det är en ovanlig prisutveckling vi ser. Historiskt har prisspridningen och medianpriset oftast rört sig i takt, men i den här cykeln har de börjat glida isär – till skillnad från nedgången 2018, då de dyrare bostäderna tappade mest procentuellt. En möjlig delförklaring nu är att hushåll som typiskt efterfrågar bostäder i de lägre prissegmenten har påverkats hårdare av försämrad köpkraft och högre räntor, menar Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet

Han avslutar:
– Det skapar en svårtolkad marknad, där genomsnittspriserna kan stiga samtidigt som stora delar av marknaden utvecklas svagt, eftersom de dyraste segmenten går starkare.

Percentiler visar prisnivåer i olika delar av fördelningen: 10:e percentilen är den billigaste tiondelen och 90:e percentilen den dyraste. Standardavvikelsen är ett spridningsmått som ökar när priserna drar isär.