I en nylig artikel pratade fastighetsmäklaren och franchisetagaren Sanna Treijs från Notar om hur hon kämpat med att få balans mellan arbetsliv och yrkesliv. Idag har hon lämnat de stressiga och krävande första åren bakom sig och kommit ut på andra sidan, med bra struktur, fin försäljning och större fokus på återhämtning. Men hur ser det ut för Sveriges övriga 7611 registrerade fastighetsmäklare?
Någon som vet mer om det är Oskar Öholm, Mäklarsamfundets vd. Han förklarar att samfundets medlemmar beskriver mäklaryrket som fritt och varierat. Men att det också är krävande, med hög arbetsbelastning och påtaglig stress.
– Det är inget nio-till-fem-jobb. Yrket innebär långa arbetsdagar och ofta helg- och kvällsarbete, inte minst i början av karriären. Vi vet också att många fastighetsmäklare upplevt en ökad arbetsbörda de senaste åren, främst på grund av fler administrativa krav, längre försäljningsprocesser och hårdare konkurrens.
Utmaningen i yrket tror jag är att skapa en relation som är så förtroendefull att säljaren inte behöver kontakta dig var tionde minut
Han fortsätter:
– Men det finns också mäklare som försöker förändra arbetsrutinerna. I Karlstad gick exempelvis en grupp mäklare ihop och slutade med söndagsvisningar för något år sedan. Dels för att mäklarna då kunde vara med sina familjer på helgen. Och dels för att de som kommer på visningen på måndagar eller tisdagar troligare är mer intresserade, och inte bara slentrianmässigt passar på att gå på visning när de är lediga.
Hur ser allmänheten på mäklaryrket tror du?
– Ett av Mäklarsamfundets uppdrag är att skapa en realistisk bild av hur det är att vara mäklare. Det är visserligen en styrka att det är ett publikt jobb som många har en bild av. Men den bilden färgas ibland lite väl mycket av lyxiga dokusåpor som Million Dollar Listing eller Selling Sunset. Om man först kollar de serierna och sen läser vår branschrapport, så inser man att det skiljer sig mycket. Sen är förstås bostadsmarknaden väldigt lokal och det kan vara stor skillnad på att förmedla bostäder i Stockholms innerstad eller västra Värmland.
Vad är viktigt att tänka på som ny mäklare för att inte bränna ut sig?
– Det finns en massa strategier och metoder man kan tillämpa för att strukturera och effektivisera sitt arbete. Men också mycket om ledarskap och mentorskap, att chefer i ens organisation kan stötta, hjälpa och bidra, och att det finns strukturer och processer för att underlätta etableringen i yrket.
Har bilden av att mäklaren alltid ska vara tillgänglig förändrats?
– Nej, i grunden finns det fortfarande en stor förväntan på tillgänglighet, både från spekulanter och säljare. Däremot upplever jag mer och mer att fastighetsmäklare själva försöker hitta sätt att balansera detta. Utmaningen i yrket tror jag är att skapa en relation som är så förtroendefull att säljaren inte behöver kontakta dig var tionde minut, utan vet att du gör ett bra jobb.
Nidbilden av mäklaren är att man bara öppnar upp lägenheten för visning och sen tar emot buden.
Hur skapar man den relationen?
– Nidbilden av mäklaren är att man bara öppnar upp lägenheten för visning och sen tar emot buden. Om man som säljare tror det så visst, då kanske man blir förbannad om man inte får svar direkt. Men här kan du som mäklare beskriva hela processen och allt annat du gör i din yrkesroll i Sverige jämfört med hur det ser ut i andra länder, som att säljaren slipper gå till notarie för att skriva kontrakt, slipper externa jurister, får hjälp genom hela transaktionen, och så vidare.
Oskar Öholm fortsätter:
– Bostadsaffärer är ju inget som människor gör dagligdags, så det finns ofta ett element av nervositet och känslor kopplat till dem. Visst kan det medföra höga och ibland orimliga krav på mäklaren. Men den skickliga mäklaren skapar också tydlighet och struktur i affären och lotsar säljare och spekulanter genom hela processen.
Hur ser utbrändhet och sjukskrivning ut inom mäklarbranschen?
– I ett yrke som präglas av höga prestationskrav, oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning är detta tyvärr inte ovanligt. Vi ser att det ofta är en delförklaring till att man lämnar yrket, tillsammans med stress och bristande balans i livet. Det finns däremot ingen samlad statistik över detta, så vi vet egentligen inte om det är mer eller mindre vanligt i mäklarbranschen jämfört med andra branscher.
Vad ligger snittlönen för en mäklare på idag?
– Lönesumman varierar inom kåren, baserat på erfarenhet, ålder och kön. Av de som deltog i vår senaste undersökning uppgav 36 procent av fastighetsmäklarna att de har en årsinkomst i spannet 300 000 – 500 000 kronor. 38 procent uppgav att det har en årsinkomst på 500 000 – 1 000 000 kr, där den större delen sannolikt ligger i den lägre delen av det spannet. 13 procent uppgav en inkomst i spannet 150 000 – 300 000 kr, men då ska man också ha med sig att det kan finnas mäklare som gör annat vid sidan av. Inkomster över 1 000 000 kronor per år är ovanliga.
Många mäklare beskriver den provisionsbaserade lönen som något positivt.
Hur har löneutvecklingen sett ut för mäklare de senaste åren?
– Vi har för låga mäklararvoden i Sverige, särskilt sett till allt en fastighetsmäklare gör jämfört med i många andra länder. I reala termer har lönerna de senaste åren sjunkit på grund av inflation, samtidigt som kostnaderna per förmedlat objekt har gått upp. Detta innebär att snittmäklarens inkomst har minskat trots att arbetsbördan har ökat. Nya lagändringar innebär också en administrativ börda och mer obetald arbetstid. Men vi uppmuntrar våra medlemmar att förklara att vi har en mäklartjänst i världsklass och att en sån tjänst kommer med en prislapp.
Bidrar lönesystemet och att man jobbar på provision till negativ stress?
– Det beror nog på både person och konjunktur. Många mäklare beskriver den provisionsbaserade lönen som något positivt. Men i framförallt tuffa tider med få affärer är det självklart också en källa till negativ stress. Man ska minnas att fastighetsmäklaren inte får betalt förrän affären är klar, vilket ibland kan ta väldigt lång tid. Dessutom är det ju en vanlig missuppfattning att provisionen är lön rakt ned i fickan till mäklaren, när det i verkligheten också ska täcka olika avgifter, försäkringar, kostnader för registerutdrag och annat vid förmedlingen.
Är det rimligt att lönemodellen ser ut som den gör när de svenska mäklarna samtidigt är bland de bäst utbildade i världen?
– Från Mäklarsamfundets håll följer vi den frågan väldigt noga och vi ser ett stort intresse i att diskutera ämnet, både från enskilda mäklare och från de stora kedjorna, inte minst ur ett rekryteringsperspektiv. Men än så länge finns ingen konsensus om hur ett annat system skulle se ut, och de flesta verkar tycka att någon form av provisionsdel är naturlig.
I grunden är framtiden för mäklaryrket ljus.
Hur stort är intresset för att bli mäklare och har det förändrats över tid?
– Yrket är fortsatt populärt, även om antalet antagna studenter minskat något, då vi sett en minskning i registreringstrycket hos Fastighetsmäklarinspektionen. Det ska samtidigt ses mot bakgrunden av att antalet mäklare ökat kraftigt under en lång tid. Att inflödet mattas av något efter en tid med trögare marknad är därmed inte uppseendeväckande.
Hur ser framtiden för yrket ut tror du?
– I grunden är framtiden för mäklaryrket ljus. När digitalisering och automatisering tilltar blir den personliga relationen och rådgivande kunskapen mer premium.
Oskar Öholm avslutar:
– Samtidigt har branschen stora frågor att ta sig an framåt. Så vi kommer att behöva prata mer om arbetsmiljöfrågor, och om hur ersättningen och hållbara karriärer ska se ut framöver.